Digitaliseringen av välfärden och hälso- och sjukvården i Sverige beskrivs ofta som en självklar lösning på framtida utmaningar. Men en växande mängd forskning från svenska institutioner visar att den snabba teknikutvecklingen även medför betydande risker, från hot mot patientsäkerheten till en fördjupad digital ojämlikhet som slår mot de mest utsatta.
Frågan är inte längre om digitaliseringen har baksidor, utan snarare hur allvarliga dessa är och vad de innebär för olika grupper i samhället. Rapporter från bland annat FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut), E-hälsomyndigheten och Högskolan i Skövde målar upp en bild av en sektor som brottas med allt från cyberhot till kompetensbrist och risken att vårdens mänskliga ansikte suddas ut.
Vilka är de största riskerna med digitaliseringen av vården?
Översikt över centrala problemområden
Säkerhetshot
FOI varnar för ”katastrofala” konsekvenser till följd av osäkra och olämpliga system.
Digital exkludering
Äldre och andra grupper riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap.
Barns hälsa
Skärmarbete kopplas till fysiska och psykiska problem hos unga.
Kompetensbrist
Sverige saknar tillräcklig digital kompetens, enligt E-hälsomyndigheten.
Viktiga insikter från forskningen
- Osäkra system inom vården kan leda till risker för både patienter och personal.
- Olämpliga digitala verktyg minskar effektiviteten och ökar belastningen på vårdpersonalen istället för att underlätta.
- En opålitlig digital infrastruktur kan orsaka följdproblem i andra system.
- Låg digital kompetens kan leda till att personer missar viktig samhällsinformation, enligt Högskolan i Skövde.
- Det finns en risk att digitaliseringen vidgar hälsoskillnaderna i samhället istället för att minska dem.
- För barn och unga finns tydliga varningssignaler gällande försenad språkutveckling och koncentrationsproblem.
Fakta i korthet: Digitaliseringens baksidor
| Område | Risk eller problem | Källa |
|---|---|---|
| Patientsäkerhet | Katastrofala konsekvenser möjliga | FOI |
| Datasäkerhet | Säkerhetsläget är ”fortsatt allvarligt” | E-hälsomyndigheten |
| Social hållbarhet | Digitalt utanförskap för äldre | Högskolan i Skövde |
| Barns fysiska hälsa | Nackproblem, huvudvärk, ögonproblem | Forskning |
| Barns psykiska hälsa | Brist på empatisk förmåga | Forskning |
| Arbetsmiljö | Ökad belastning på vårdpersonal | Forskning |
| Vårdrelation | Personlig relation mellan patient och personal försvagas | Forskning |
| Kompetens | Sverige saknar tillräcklig digital kompetens | E-hälsomyndigheten |
| Etik | Stora utmaningar kopplade till etik | E-hälsomyndigheten |
Hur påverkar digitaliseringen barns och ungas hälsa?
Forskningen pekar på en rad negativa konsekvenser när barn och unga tillbringar allt mer tid framför skärmar. Problemen är både fysiska och psykiska till sin natur och kan få långtgående effekter på utvecklingen.
Fysiska besvär vid ökat skärmanvändande
Ökad skärmtid har i studier kopplats till fysiska besvär som nackproblem, huvudvärk och ögonproblem. Forskare varnar också för en försämrad motorisk utveckling och en minskad fysisk aktivitet, vilket i förlängningen kan påverka den allmänna hälsan negativt.
Psykosociala utmaningar
På det psykiska planet rapporteras om försenad språkutveckling, koncentrationsproblem och beteendestörningar. En särskilt oroväckande tendens är den brist på empatisk förmåga och det försämrade samspelet som observerats, något som kan påverka barnets förmåga att knyta an till andra människor.
Forskning visar att digital teknik kan leda till försenad språkutveckling, koncentrationsproblem och brist på empatisk förmåga hos barn. Det försämrade samspelet och anknytningen är områden som väcker särskild oro bland utvecklingspsykologer.
Varför riskerar äldre att hamna i digitalt utanförskap?
Den snabba digitaliseringen av de nordiska välfärdssamhällena har skapat en situation där äldre medborgare riskerar att hamna efter. Enligt forskning från Högskolan i Skövde kan låg digital kompetens leda till att personer missar viktig information som sprids via hemsidor och mejl, och de kan inte heller ta tillvara på digitala aktiviteter och tjänster.
Konsekvenserna av detta utanförskap är flera. Social isolering, påverkad hälsa och vidgade klyftor mellan generationer och grupper i samhället är några av de allvarliga effekter som identifierats. Den ökade känslan av utanförskap kan i sig vara en stressfaktor som försämrar hälsan ytterligare.
Det handlar inte bara om tillgång till teknik. Även om den tekniska infrastrukturen finns på plats är inte alla patienter bekväma med att använda den. Detta skapar en ojämlik tillgång till vård och samhällsservice, där digitaliseringen riskerar att vidga hälsoskillnaderna istället för att minska dem.
Vikten av inkludering i den digitala utvecklingen
Forskare från Linnéuniversitetet och Institutet för framtidsstudier betonar att digitaliseringen inom hälsovården inte är per automatik positiv. Den måste utformas med hänsyn till säkerhet, tillgänglighet, etik och den mänskliga dimensionen i vården. Ett särskilt fokus måste läggas på inklusion för att inte exkludera redan marginaliserade grupper.
Enligt Högskolan i Skövde kan låg digital kompetens leda till att äldre missar viktig samhällsinformation och inte kan ta del av digitala aktiviteter. Detta kan i förlängningen leda till social isolering och en ökad känsla av utanförskap.
När började problemen med digitaliseringen uppmärksammas?
Under senare år har varningssignalerna blivit allt tydligare. De senaste rapporterna, bland annat från E-hälsomyndigheten, visar att utvecklingsbehoven inom området är fortsatt akuta och sträcker sig långt fram i tiden.
- 2024-2025: E-hälsomyndigheten rapporterar att säkerhetsläget är ”fortsatt allvarligt” med föråldrade system som gör vården till ett attraktivt mål.
- 2025-2026: Fortsatt tydliga utvecklingsbehov identifieras inom fem prioriterade områden: digital kompetens, cybersäkerhet, digitala verktyg och AI, etik och regelefterlevnad samt tillgänglighet och inkludering.
- Pågående: FOI-forskning konstaterar att digitaliseringen av vården utgör avsevärda och ökande risker med potentiellt ”katastrofala” konsekvenser.
Vad vet vi med säkerhet – och vad är fortfarande osäkert?
| Vad forskningen har fastställt | Vad som fortfarande är oklart |
|---|---|
| Digitaliseringen innebär substantiella risker för cyberattacker och dataläckor. | Hur omfattande de ”katastrofala” konsekvenserna kan bli i praktiken. |
| Äldre riskerar att hamna i digitalt utanförskap. | Den exakta omfattningen av den sociala isoleringen till följd av digitaliseringen. |
| Skärmarbete hos barn kan leda till fysiska och psykiska problem. | De långsiktiga effekterna av ökad skärmtid på barns utveckling. |
| Det finns en risk för att digitaliseringen vidgar hälsoskillnaderna. | Hur effektiva olika åtgärder för att främja digital inkludering är. |
| Sverige saknar tillräcklig digital kompetens inom vården. | Exakt hur kompetensbristen ska åtgärdas på lång sikt. |
Vad innebär egentligen en ”säker” digitalisering av vården?
Begreppet ”säker digitalisering” innefattar långt mer än att bara skydda system från intrång. Enligt den forskning som presenteras handlar det om att skapa system som är både effektiva och säkra, där samspelet mellan människa och teknik fungerar väl. Detta förutsätter genomtänkta reformer med kompetenta förebyggande riskbedömningar innan förändringar genomförs.
FOI har identifierat tre grundproblem som måste lösas för att en verkligt säker digitalisering ska kunna uppnås: osäkra system som leder till risker, olämpliga system som minskar effektiviteten eller ökar belastningen på personalen, samt en opålitlig infrastruktur som leder till följdproblem i andra system. Att bara införa digital teknik utan att adressera dessa grundläggande problem kan skapa fler problem än det löser.
Vad säger myndigheterna och forskarna?
Digitaliseringen av vården utgör avsevärda och ökande risker med potentiellt ”katastrofala” konsekvenser. Tre grundproblem har identifierats: osäkra system, olämpliga system och opålitlig infrastruktur.
— FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut)
Säkerhetsläget är fortsatt allvarligt. Känsliga patientdata, föråldrade system och uppkopplade enheter gör vården till ett attraktivt mål för cyberattacker.
— E-hälsomyndigheten
Låg digital kompetens kan leda till att personer missar information via hemsidor och mejl, och inte kan ta tillvara på digitala aktiviteter.
— Högskolan i Skövde
Vad innebär framtiden för digitaliseringen i Sverige?
Framtiden för digitaliseringen av välfärden och hälso- och sjukvården kräver en balanserad strategi. Utvecklingen måste ske med stor hänsyn till säkerhet, tillgänglighet, etik och den mänskliga dimensionen. För att undvika att digitaliseringen skapar fler problem än den löser, måste fokus framöver ligga på att bygga ett system som fungerar för alla, oavsett ålder eller teknisk kompetens. Läs gärna mer om hur du själv kan arbeta med att skapa innehåll som är SEO-optimerad artikel – Så skriver du för högre rankning för att sprida kunskap. En annan viktig aspekt är att förstå Svensk SEO – Guide till artikelplanering och SERP-analys för att nå ut med korrekt information i en digital värld.
Vanliga frågor om digitaliseringens nackdelar
Vad är den största risken med digitaliseringen av vården enligt FOI?
FOI varnar för att digitaliseringen av vården utgör avsevärda och ökande risker med potentiellt ”katastrofala” konsekvenser, på grund av osäkra och olämpliga system.
Hur påverkar digitaliseringen äldre personer?
Äldre riskerar att hamna i digitalt utanförskap, vilket kan leda till social isolering, påverkad hälsa och en ökad känsla av utanförskap.
Vilka fysiska problem kan barn få av skärmarbete?
Forskning visar att barn kan drabbas av nackproblem, huvudvärk, ögonproblem, försämrad motorisk utveckling och minskad fysisk aktivitet.
Vad innebär ”digital exkludering”?
Digital exkludering innebär att personer, ofta äldre, inte har tillgång till eller kompetens att använda digital teknik, vilket leder till att de missar information och tjänster.
Är det farligt att lägga ut sina hälsodata digitalt?
E-hälsomyndigheten rapporterar att säkerhetsläget är fortsatt allvarligt med risk för dataläckor, identitetsstöld och felaktig tolkning av hälsodata.
Vilka psykiska problem kopplas till barns skärmanvändande?
Forskning pekar på risker som försenad språkutveckling, koncentrationsproblem, beteendestörningar och brist på empatisk förmåga hos barn.
Vad är E-hälsomyndighetens syn på Sveriges digitala kompetens?
E-hälsomyndigheten anser att Sverige saknar tillräcklig digital kompetens trots en relativt god ställning internationellt, och efterlyser långsiktiga kompetenshöjande insatser.
